Den estniska hästen

Historia

Den estniska hästen (eesti hobune, eesti tõugu hobune, estonian native horse) är ursprungligen en estnisk arbetshäst, vars historia sträcker sig 2800 år bakåt i tiden. Man har funnit skriftligt bevis om hästar i Estniska områden från 1000-talet. På 1920-30-talen användes det lite finska hästar, den estniska hästens släkting, i aveln för att bringa lite nytt blod och för att få rasen lite större, som var den tidens mål, annat än nu.



Huvudanvändningen av den estniska hästen var förr inom jordbruket. Ännu under första världskriget fanns det över tiotusen hästar i Estland. Under Sovjettiden sjönk stammen radikalt, eftersom hästens användning inom jordbruket inte längre rekommenderades och nästan ingen övrig avel förekom. Den estniska hästen försvann nästan helt som ras, men efter att Estland blivit självständigt har den estniska hästens uppskattning och dess användning, främst som familje-, turist- och tävlingshäst ökat drastiskt.

Uppfödning

Nå senare tid har uppfödningen av den estniska hästen ökat och man har i Estland börjat bry sig om rasens framtid. Den estniska hästen är också klassad som en utrotningshotad ras och skyddas som sådan. I dag lever det ungefär 500 renrasiga estniska hästar och årligen föds det ca 80 renrasiga föl i Estland. Rasen föds huvudsakligen upp på öarna i västra Estland, bl.a. Saarenmaa. År 2000 grundades i Estland föreningen Eesti Hobune Kaitse Ühing (EHKU) och år 2002 grundades Eesti Hobuse Säilitämise ja Aretamise Seltsi (EHSAS). Förenigarna gör ett värdefullt jobb för den estniska hästens kännedom, förvaring och uppfödning. Just nu ser framtiden för den estniska hästen ljus ut. I Finland har man för tillfället ingen uppfödning av estniska hästar i stora mängder. Det har inte heller öppnats något eget register, utan de estniska hästarna registeras i Hippos K-register (Kallblodsraser).

Allmän beskrivning

Den estniska hästen är en liten, ofta i ponnyhöjd, proportionell, pigg, läraktig och klok häst. Tack vare sitt behagliga och lugna temperament, samt dess goda hälsa och seghet är den en mycket lättskött ras. Den är behaglig att sköta och passar utmärkt som familje- och hobbyhäst, men också som en vän på tävlingsbanorna. Den estniska hästen är också en populär och omtyckt ras på ridskolorna tack vare sitt temperament och storlek. Oftast går den som en häst för både vuxna och barn.

Tack vare sin säkerhet på foten, smidighet, sitt behagliga temperament och sin medfödda seghet är den estniska hästen en populär turridningshäst, i synnerhet i sitt hemland Estland. Rasen lämpar sig också utmärkt framför vagnen och släden.

Den estniska hästen är primitiv, nöjd med lite och klarar sig på karga villkor. Den tål väder och vind, har en utmärkt förmåga att tillvarata foder och den är mycket långlivad och frisk.

Den estniska hästen är en stark, seg och hållbar häst, utan att vara tungt byggd. Den har ofta god benställning, korta och starka ben med hårda hovar. Den har en välmusklad bakdel, djup bål. Låg manke och kraftig hals. Mankhöjden varierar mellan 135-150cm. Den estniska hästen är helfärgad och vanliga färger är allehanda nyanser av brun, skimmel, fux, black, isabell och svart.

Översättning Mariella Storbacka